Årets första tussilago..
Hjälpsamma skogsröjare...
Hur fin är inte jag då?
Detta är en reklamfri blogg, men bara när jag vill. Dessa
görs här i Kungälv.
Mycket goda till en liten fikastund..mmmmm.
Efter..
Halvvägs..
Det första vårtecknet är så klart att solen har varit väldigt närvarande det sista. Därav takdropp och vattenpölar. Snöhögarna har också minskat lite i omfång men inte tillräckligt tycker jag.
Slarviga som vi var i höstas så tog vi inte in vår lilla grupp som vi har bredvid vår furstukvist. Den är så himla go hela året om.. vi sitter där tidigt om vårarna och njuter, dricker kaffe och har det allmänt gott.
I lördags så kände jag att nu skulle det sitta fint med en utefika i vår lilla myshörna. Det var bara det att den täcktes av ca 1,5 m snö.....hmmm.
Så får det ju inte gå till men så var det..när snön väl var ett faktum efter jul så var det bara att glömma att ta bort den och ingen kunde väl ana att det skulle bli sådana mängder med snö...
Efter att jag skottat i ett par timmar (kändes det som) så kom det fram en liten förskräckt grupp, där ena stolen hade brutit ryggen av tyngden av snön... och efter ytterligare en stund så var sofforna avtorkade och vi kunde njuta vår första utefika. Härligt!!! Men de behöver nog lite färg i sommar!!
Ett annat vårtecken är att maken har börjat att hugga i skogen. Nåja skogen är det inte denna gången, utan i vår hästhage som är precis ovanför huset..
Det har nämligen visat sig att hästarna är omåttligt förtjusta i barken på ekar, vildkörsbär och annat smått och gott som växer där.
Så då bestämde sig P för att såga ner de "ringbarkade " träden först....hästarna fullkomligt älskar det, P försöker lägga i prydliga högar som han brukar, men då är hästarna där och bökar runt och fortsätter att äta på barken.
Det senaste, men förhoppningsvis inte det sista vårtecknet hittade jag hos min mamma häromdagen. Utanför hennes port är det en rabatt som inte är snötäckt och döm om min förvåning när det hade tittat upp en liten tussilago....det kallar jag ett vårtecken..
Kram tills vi hörs igen!
Torprosen
5 kommentarer:
Tänk att tussilagon finns där, så fort snön försvunnit kommer den upp. Ofta är det så att en del saker blir kvar ute, man skall ta in senare och så är det plötsligt försent. Härligt med hästarna i skogen.
Kram Martita i Heestrand
Det är inte sant......! En tussilago, fantastiskt, förstår inte hur dom orkar växa under all snö. Det var riktigt roligt att se.
Här hänger dimman som ett kompakt tjockt täcke ända ner till fotknölarna men det tär på snön i alla fall! Så det finns hopp.
Fina bilder som vanligt har du lagt ut!
Agneta
*wow* Jag får nog vänta ett tag till innan jag hittar nån liten blomma i våra rabetter..
Nu menar inte att du hittat den första tussilagon. Jag har gått och smårafsat i det torra gräset på mina tussilagoställen, men nix..inte ännu! Ser väl härligt ut med första utefikan. Tack för kommentarer hos mig. Ha en skön helg. Kram!!
Dom hoppas jag få se i dikeskanten snart oxå. Då är det vår på riktigt tycker jag. Vilka fina bilder på hästarna och kakorna är magiskt goda. Ha en fin helg.
Kram mamma C
Skicka en kommentar