Koltrasten jublar...

Ja,i ett par kvällar nu så har vi hört att koltrasten satt igång med sin vårkonsert...ljuv är den, han sitter så fint i granen, tallen eller eken och sjunger sååå vackert för oss som vill lyssna..

Gick ett varv i trädgården nu i kväll för att se vad snön har ställt till med,det ligger en del kvar, men det mesta har försvunnit nu. Min fina stjärnmagnolia var avbruten på ett par ställen vilket inte var konstigt då snön täckte den helt och hållet.. tog så klart in kvistarna som var av och hoppas på ljuvlig blomning inomhus om ett tag.Den är bara två år gammal så jag är ju rädd om den lilla stackarn!! Även forsythian var knäckt men den är så livskraftig så den klarar sig ändå(mer kvistar att driva inne). Annars ser det ut som om det mesta klarat sig.Rosorna vet man ju inte riktigt än.. Men förhoppningsvis så har det gått bra det med. Rabarbern har redan visat sin rosaröda knopp och det myllrar av lökväxter som tittar fram så försiktigt. Inget blommar än. Det kommer nog att ta lite tid.

Men den som väntar på något gott... det kliar i fingrarna att sätta i gång att greja..

Visar lite vårbilder från i fjol..magnolian blommade såå vackert..

Ja, detta är en försmak på våren, hoppas den blir lika fin som i fjol.

Ha det så gott!

Torprosen

Att "hänga" med änder...

Hallå, vänta på mig!!!!

Brukar fröken gå här ofta?

Herregud vad håller de på med där nere?

Hmmm, kan det finnas något gott där under?

Här har vi det gott du och jag!

Det gäller att stå stadigt på snön, den är hal...

Andvägen till dammen, i rusningstrafik...

Var sur du bara,jag bryr mig inte!!

Det blev visst en magplask!

Hallå vart skall du, jag vill hänga på..

Skall se om det finns några snygga andtjejer därborta!

En trött liten and..

Ja, det uttrycket har jag snott av en annan bloggerska... det är ju inte bara änder jag hängt med i vinter utan mycket svanar och småfåglar har det också blivit.. för vad skall man göra när det inte finns några blommor att ta kort på. För kort det måste jag ta... det är så vansinnigt kul att fota...

Har varit hemma från jobbet ett par dagar och haft en rejäl förkylning, man orkar inte så mycket, men sitta framför datorn går ju bra.. har kollat igenom en del av mina kort och man kan väl säga att blommor det har det blivit några stycken...och fjärilar...och barnbarn...jaja alla är vi konstiga på något sätt.

Dessa änder som jag har tagit kort på, finns vid en ankdamm här i Kungälv. Det är ett ställe som alla småbarnsföräldrar är väl förtrogna med. På sommaren brukar det finnas några getter och lite andra djur som barnen kan titta på och ge bröd till. Några gungor och lite bord att sitta vid, märkvärdigare behöver det inte vara. Det är en träffpunkt året om. Vi går till "Ankedammen".

Många har fika med sig och har en trevlig utflykt.

Nä, nu lovar jag att inte komma med mer vinter kort. Om det inte finns någon liten vårblomma att ta på, får jag väl visa något ur mitt digra lager av bilder nästa gång!

Snart är det Påsk och lite ledighet, skall bli jätteskönt.

Kram tills vi hörs nästa gång!

Torprosen

Första vårtecknen....

Årets första tussilago..

Hjälpsamma skogsröjare...

Hur fin är inte jag då?

Detta är en reklamfri blogg, men bara när jag vill. Dessa

görs här i Kungälv.

Mycket goda till en liten fikastund..mmmmm.

Efter..

Halvvägs..

Det första vårtecknet är så klart att solen har varit väldigt närvarande det sista. Därav takdropp och vattenpölar. Snöhögarna har också minskat lite i omfång men inte tillräckligt tycker jag.

Slarviga som vi var i höstas så tog vi inte in vår lilla grupp som vi har bredvid vår furstukvist. Den är så himla go hela året om.. vi sitter där tidigt om vårarna och njuter, dricker kaffe och har det allmänt gott.

I lördags så kände jag att nu skulle det sitta fint med en utefika i vår lilla myshörna. Det var bara det att den täcktes av ca 1,5 m snö.....hmmm.

Så får det ju inte gå till men så var det..när snön väl var ett faktum efter jul så var det bara att glömma att ta bort den och ingen kunde väl ana att det skulle bli sådana mängder med snö...

Efter att jag skottat i ett par timmar (kändes det som) så kom det fram en liten förskräckt grupp, där ena stolen hade brutit ryggen av tyngden av snön... och efter ytterligare en stund så var sofforna avtorkade och vi kunde njuta vår första utefika. Härligt!!! Men de behöver nog lite färg i sommar!!

Ett annat vårtecken är att maken har börjat att hugga i skogen. Nåja skogen är det inte denna gången, utan i vår hästhage som är precis ovanför huset..

Det har nämligen visat sig att hästarna är omåttligt förtjusta i barken på ekar, vildkörsbär och annat smått och gott som växer där.

Så då bestämde sig P för att såga ner de "ringbarkade " träden först....hästarna fullkomligt älskar det, P försöker lägga i prydliga högar som han brukar, men då är hästarna där och bökar runt och fortsätter att äta på barken.

Det senaste, men förhoppningsvis inte det sista vårtecknet hittade jag hos min mamma häromdagen. Utanför hennes port är det en rabatt som inte är snötäckt och döm om min förvåning när det hade tittat upp en liten tussilago....det kallar jag ett vårtecken..

Kram tills vi hörs igen!

Torprosen

Kan inte låta bli....Marstrand igen...

Undrar om motorn startar på första?

Ser ut som fjällvandring tycker jag.

Pater noster, långt i fjärran.

Vår badplats när vi är här ute. Ser lite kallt ut..

Glittrande hav.

Carlstens fästning.

Skallens fyr med ett par som njuter i solen.

En bogserbåt som tuffar iväg.

Pater noster.

Bara vackert.

Skallens fyr, längst ut på Marstrandsön.

Den här svanen kom väldigt lägligt tycker jag.

Trodde väl att förra inlägget skulle bli det sista med vinterbilder, men nej..

På något sätt så är den här vintern väldigt speciell. Man vill att den skall ta slut, men samtidigt så är det ju såååå vackert..

I lördags så bestämde jag mig för att åka ut en sista gång i vinter till Marstrand för att ta kort, vädret var helt fantastiskt och jag tänkte ta mig runt ön. Det går en stig på klipporna som är ca 5 km.

När jag frågade några "infödingar" om man kunde ta sig runt ön så avrådde de på det bestämdaste. Det var alldeles för halt så de. Men lite envis är jag allt så jag tänkte att jag kan väl vända om det blir för jobbigt..Men så fint det var, helt magiskt...det tog sin tid , halt var det, men runt kom jag och njöt gjorde jag..

Det är så härligt nu när solen börjar värma när man kommer i lä.. mamma och jag satt på hennes balkong idag på lunchen och bara hade det gott i solen.

Det där med blommor och blad det undrar jag när det skall ha en chans att komma upp.. såg att de har ett upprop här på nätet att finna vårtecken och det kan inte vara så lätt..

Har fått en fin utmärkelse av Mormors bod som heter Sunshine in my heart, det är en award som jag är mycket stolt över, men jag är så förbaskat dålig på att länka hit och dit, så den här awarden ger jag till er alla som läser denna bloggen, för att ni tar er tid, och för att ni ger mig små uppmuntrande tillrop... men läs framförallt Mormors Bod:s blogg, hon skriver så roligt och självironiskt så man har ett stort flin på läpparna när man har slutat..

Ha det så gott tills vi ses igen..

Torprosen