tisdag 24 februari 2009

Vanor och ovanor...

Har fått en utmaning av Tant Kofta , där man skall berätta om 8 av sina vanor/ovanor.





Vadå vanor/ovanor. Det har man väl inga!!!

Fy vad svårt, gillar inte att analysera mig själv, man får reda på så många obehagliga sanningar då, men jag får väl försöka.

Börjar väl med att jag är en obotlig hönsmamma, både hemma och på jobbet.

Oroar mig hela tiden om mina nära och kära är ute på vägarna och kör. Hör jag en ambulans eller brandkår börjar jag tänka på var de är. Vill gärna att alla skall må bra osv..

Likadant på jobbet, fixar och donar för mina jobbarkompisar, hör till saken att jag är receptionist så det ligger väl i jobbets natur.

Är dessutom stora syster så ni fattar själva!!

Vad finns det mer att berätta om mig, jo jag älskar inte att städa. Tycker det är underbart när det är gjort men hittar alltid på något roligare att göra istället!!















Är en obotlig samlare, jag samlar på det mesta som jag tilltalas av.

Keramik, tenn, vackert porslin, korgar, färgat glas, vackert garn som jag kan sticka av, vackra smycken, ja listan kan bli pinsamt lång.















Älskar att drömma om att en dag få återkomma till Provance, var där kort för många år sedan och blev blixtkär!

Tyckte så mycket om lavendelfälten och de mysiga små byarna med vacker keramik och underbara tyger. Hoppas och tror att det blir så, tänk att få bo i ett litet hus i en by, gå ner på den lokala marknaden och handla grönsaker, frukt och blommor, suck....

Kan också dagdrömma om min fantastiska trädgård som jag en dag skall få till(tror jag).

Gärna i engelsk stil med stora maffiga planteringar, mycket rosor och lavendel så klart!

Kan se mig ligga där i vilstolen och dricka lemonad!

Har pinsamt mycket tyger på mitt syrum som jag tror att jag en dag skall förvandla till kuddar gardiner och andra fantastiska saker, men tyvärr så samlar symaskinen mest damm nuförtiden.


Glömde att jag samlar på bak och kokböcker med, de använder jag faktiskt ibland, gillar att baka och laga mat. Det uppskattas av maken!

Min kamera har nog blivit den som har tagit över tiden tror jag, jag kan fullkomligt gå upp i att plåta blommor, träd eller byggnader i det oändliga, timmarna bara försvinner, så ni förstår väl nu att jag inte hinner med att vare sig städa eller sy, det är ju så himla roligt att fotografera.

Kom på i sista minuten att drömma och dagdrömma är ungefär samma sak, så här kommer en till.

Gillar inte att slänga saker, vilket är ett problem både för mig och min omgivning.

Så det var väl 8 vanor/ovanor. Vet inte vilka jag skall utmana så jag slänger ut den här utmaningen till er som eventuellt läser min blogg, jättekul om någon hakar på , det var ju inte så farligt!!


OBS!!Bilderna har inget med mina vanor att göra, mer med ovanan att ta kort på allt fint jag ser!




Tjingeling!

Torprosen

torsdag 19 februari 2009

Ännu en trädgårdstorsdag...piontorsdag blev det visst...














Visst är dom underbara!!












Måste sluta med några fina vinterbilder från gården. Det är vår "Lillstuga" som jag tagit en bild på när det var mycket rim på träd och gräs.

Visst är det fint med den röda lilla bagarstugan i allt det vita.

Dessutom en bild på ett annat litet hus, nämligen en fin holk som sitter i grannens träd, också jättefin i allt det vita tycker jag.

Vet inte riktigt hur detta gick till, hade tänk visa en massa olika blommor från min trädgård men snöade visst in på bara pioner. Men passa på och njut av bilderna för snart är den här! Våren, på riktigt!!
Kram
Torprosen

söndag 8 februari 2009

Utmärkelser, en häst och ett blomsterminne...

Har precis varit ute på en härlig promenad tillsammans med maken och hundarna, det är fullmåne och stjärnklart, jättevackert!

Tyvärr så har vi ju ingen snö här i Bohuslän , men det har jag förstått att Fale Artut uppe i norr har desto mer av, låter härligt. Hon har givit mig en utmärkelse och det är jag förstås jättemallig över. Tack, tack! Titta gärna in på hennes blogg, den är jättehärlig!

Den goda vännen Tant Kofta har givit mig en utmaning och en utmärkelse för ett tag sedan.
Man skall presentera en bild som ligger i den 6:e mappen och ta den 6:e bilden och sedan skriva lite om den, inte så lätt eftersom jag tar så mycket bilder och inte alltid sorterar bort sådant som egentligen inte blir så bra, men en utmaning är utmaning.
Här kommer den!! Helt otippat en blomma! Närmare bestämt en vallmo som tittar fram lite blygt!
Det är från min mans föräldrarhem, en hel rabatt med bara vallmo, helt underbart!
Bättre bild har jag sett men, men...
Måste bara visa hela rabatten..

Sedan skall man länka vidare sin utmaning osv..

Vi får ta lite i taget, jag är glad att jag lärt mig att länka till min sida, resten får vi ta när jag är mer varm i kläderna.
Tack i alla fall Koftan för lektionen om länkning förut i dag, det är tur att jag har dig!
Fick dessutom en jättefin ljushäst av Koftans svärfar som är en hejare på att snida vackra hästar, han säljer inte utan ger bara bort till vissa utvalda , så snacka om att känna sig hedrad.
Det är den vänstra!

Tack S! Den är jättefin och passade perfekt ihop med mina andra hästar, det blev riktigt fint i fönstret. Köpte dessutom två fina krukor med vackra rosor på och lite nya blommar och då passade jag på att sätta dit lite rosporslin som jag fyndat på loppis, det känns som om jag kommit in i en liten rosperiod... kan det vara längtan till våren än en gång?



Ett litet barndoms minne som pluppade upp i mitt minne när jag satt och kikade på mina blomsterbilder, var när vi som barn bodde på ett ställe alldeles nära en gammal nerlagd färgfabrik.

Vi såg inte fabriken från vårt hus och vi barn var strängeligen förbjudna att gå dit, men ni vet väl hur barn är, det var ju jättespännande.
Så ibland så smög jag och storebror dit, och det var just vägen dit som var så spännande, fullt med rostiga färgburkar som låg i dikena, mycket gammalt skrot och bråte.
Det som fick igång mitt minne var synen av en förgätmigej, som ju är en anspråkslös blomma. Här fullkomligt vällde den över dikena på vägen som slingrade sig fram till fabriken. Jag kan känna dofterna och fåglarna som sjöng på denna underbara blåa spännande,vackra väg.
Vädret var förstås varmt och skönt!

Visst är det konstigt att vi har så starka minnen förknippade med blommor och dofter.
Mycket blommor blev det denna gång men varav hjärtat är fullt...
Kram
Torprosen

Trädgårdstorsdag....

Har till min glädje sett att det är en utmaning där alla som vill, kan visa sina trädgårdsdrömmar på torsdagar i Februari. Så sugen som jag är på att komma ut och börja påta och plåta i trädgården så passar det alldeles utmärkt. Det är bloggenhttp://mittval.blogspot.com/ som utmanar alla som vill vara med.
Och det vill man!!
Det värsta blir att sortera upp alla bilder, men jag har bestämt att börja (eller fortsätta från förra inlägget) med vallmo, det är en av favoriterna! Vad är det man säger underbart är kort, och det är blomningen på vallmo med, men vilken magisk tid det är.
Visar här den röda jättevallmon, papaver orientalé.









Nackdelen med denna blomma är att den vissnar ner efter blomning så man bör ha annat som kommer upp efteråt.

Det är kul att leka lite med skuggorna.















Nästa vallmo som jag älskar är Blå bergvallmo, meconópsis betonicifólia. Mitt exemplar fick jag av min mamma som skulle flytta närmare oss och redan ett år innan hon flyttade så fick jag den. Den blommar lite längre än den röda och vilka blommor och vilken färg, den är helt osannolik kan jag tala om.

Himmelsblå med sidenaktigt glänsande blomblad.

När denna vallmo blommar, då ser inte min man mycket av mig på kvällarna kan jag säga . Går där och tittar och njuter och tar kort så fort jag får en chans, alla som kommer på besök släpar jag bort till min vallmo så att de kan få beundra den....
Vi är allt lite knäppa vi som gillar detta med trädgård eller hur?
Det är något nästan overkligt med en blomma som har en sådan färg eller vad säger ni ?
Alla som ser den säger samma sak.
ÅHHHH vad fin...


Det sägs att blå bergvallmo är svår och jag måste tillstå att jag har försökt många gånger innan jag fick mammas. Att det lyckades beror kanske på att den var så pass kraftig när jag fick den. Den står i halvskugga i en rätt mager rabatt, så den är inte så bortskämd!!
Ha nu en skön torsdag och gissa om jag återkommer med mer trädgårdsbilder!!!

Kanske blir det akleja, liljor och pioner som också är mina favoriter, men vilka blommor är inte det förresten!
Kram
Torprosen

måndag 2 februari 2009

En vissen tulpanbukett....

Som ni vet så är min längtan till våren rätt så desperat, så jag frossar friskt i tulpaner, ranunkler och pärlhyacinter för tillfället. Eftersom det inte finns några blommor ute att fota så blev det min lätt bedagade tulpanbukett som fick bli modell.Det är något visst med vissnande skönheter!


Vi vattnar blommorna för stora dottern som är på Filipinerna med sin make, och då passade jag och mamma på att stjäla lite forsythia hos henne som vi hoppas snart skall slå ut, så vi får lite vårkänsla.



Pratade med henne idag, de satt på kusin J:s altan och grillade, med havet glittrande nedanför!Suck!
Passade två av barnbarnen i helgen så nu vet man allt om tacos och Lets dance! Tacos tillhör inte "mysmaten" normalt hos oss, men ungarna fick bestämma.

Lets Dance är ju ett väldigt trevligt program, och bildande! Det var rätt roligt att höra 7 åriga A förklara om pasodoble, vals osv.

Körslaget är ju annars min favorit om vi nu skall diskutera tvprogram, visst är det härligt att se med vilken glädje de olika körerna går in för sin uppgift. Hannas lag var en klar favorit.


Detta fick bli ett litet inlägg i vårlängtan!!
Kram på er och ha en go vecka!

Torprosen