Vallmofamiljen...

hej där jag heter Wilma..

jag kan flyga åt vilket håll som helst..

nyfiken fluga...

här kommer flygande faran...

oj vad det blåser idag..

såja, nu kom jag på rätt köl, inte så lätt det här..

hej och hå vad det går..

ormen i paradiset..det är jag..
..

fy, en fluga på näsan..

oj, vilken läckerbit..

He,he, he...

såja mamma gråt inte mer nu...

titta på min nya cape, fin va?

oh, vad härligt att flyga i solskenet..

ihhhhh..

flygande spöket Amalia..

här kommer jag igen..

ohhh, det killar i magen när det blåser..

visst är klänningen fin?

lilla jag..

här gungar jag..

babysöt..

babyblomma..

Sådde lite vallmofrö i våras, dels i en av rabatterna och även i mitt grönsaksland, där jag för övrigt blandar blommor och grönsaker, tycker det är fint.. nåväl de här vallmofröna har växt upp och blivit ganska så rejäla plantor och man kan väl säga att de har blivit lite beroendeframkallnde.

Då menar jag inte på det sättet ni tror, utan de har nästan blivit som en familj... låter det knäppt... det är det med, men när blommorna är på väg att blomma över så tar de sig rent "mänskliga" former.... Följ med till familjen Vallmo så får ni se..... Kan berätta att det finns närmare 400 kort att välja mellan, så vi får väl se om det kan bli en Vallmosaga vad det lider..

jippi jag får vara uppe ett tag till..

visst är jag fin?

är du glad nu igen mamma?

Hej från Vallmoriket för nu!!

Torprosen

Norrlandsresa del 2

Linneor har jag bara sett en gång förut och det var i mörkaste Småland, trodde att de bara fanns söderöver,men döm om min förvåning när de dels fanns i Jämtland och även i Härjedalen. MEN de små rackarna vill inte fastna på bild, de är för små!!

säkert så att jag med någon finurlig inställning hade kunnat fånga dem bättre men, men...

Efter vårt besök hos Fale Artut med familj så styrde vi vår kosa mot Tännäs via Flatruet.
Det som var väldigt markant
i alla dikeskanter var den enorma blomprakten var vi än körde,det var helt underbart att se...

Storsjön är en mycket vacker sjö med fina omgivningar...

Vi körde förbi många fäbodar på vägen, den ena mer pittoresk än den andra.. Den här hette Fittjebua..

En kvarglömd gammal spann kan vara väl så vackert eller hur?

Renar såg vi så klart en hel del på vägarna och för oss "sörlänningar" så
är det ju lite kul att få se..

Ser ni de snöklädda fjällen i bakgrunden?

Här har ni bloggerskan i egen hög person.. vattnet var inte varmt kan jag tala om..

Detta är på Flatruet, Sveriges högst belägna landsväg ...

Så här fina bilar såg vi där..

Det blev nästan lite 50-tals stämning med en ödslig väg och en gammal bil som stod där..













Det här är en en riktigt "grann" tjur av arten Angus, de strövade fritt på vägen.

"Angus" och hans fruar...
Här är deras söta barn..

Ännu en fin fjällbäck...

Vid framkomsten till Tännäs träffade vi våra vänner E och T som flyttat upp till Tännäs för att börja om med renovering av ännu ett hus, deras tredje, phuu.. men det kommer att bli superfint när det är klart jag lovar!Väldigt kul att träffa dom, vi hade en mycket trevlig kväll med grillning med goda tillbehör. Tack, vi återkommer gärna..

Nu gick färden vidare till Branäs i Värmland där dottern och mågen har ett fritidshus "mitt" i barnbacken. Vi hade stannat på vägen vid en chokladfabrik och inhandlat lite smaskig choklad, så efter middagen blev det "provning", men det var lite att" kasta pärlor till svinen" till vissa i sällskapet som hellre smaskade i sig smågodis för 5.90/hg med större välbehag... ja,ja vi andra njöt och hade det gott.

Tack för lånet av stugan!!!

Så här fin utsikt är det från toppen av Branäsberget... mycket fint..

Allt sammantaget en härlig tripp norröver och vi tackar vår eminente chaufför M och hans fru Tant Kofta för sällskapet..

Torprosen med make P

(får inte till det med avstånden mellan bilderna..sorry..)

Norrlandsresa del 1

Ja, då är vi åter hemma i Romelanda efter en trevlig utflykt till lite nordligare breddgrader.

Vi var fyra som styrde kosan mot norr. Tant kofta med make och så jag och min käre make. Vi skulle hälsa på Fale Artut med man, Koftan och Fale har haft mycket kontakt och bestämt att träffas och jag och P "hängde på". Efter en färd i totalt ösregn kom vi fram till Gränsfors, ett ställe där de gör fina lerkrukor OCH fina yxor, smart drag! Något för damerna och något för männen. Koftan var i köptagen så det blev några krukor som hon som packgeneral fick in i "skuffen". vi sov över i Gnarp och därefter gick färden vidare till Östersund och Frösön. Vi fikade på Jamtli och fortsatte vår färd till Fale.

Innan vi träffade henne och maken kollade vi in på ett museum som visade sig ligga ett par hundra meter från dem. "Mus-Olle" hette mannen som hade startat museet och kära nån , om vi är samlare så är det ett intet mot Olle, han samlade på precis allt och det han inte tiggde sig till, "lånade" han. Mycket intressant!

Bilden visar huset han bodde i större delen av sitt liv.

Efter det så blev då äntligen mötet av hos Fale. Det var två mycket glada tjejer som träffades i verkliga livet.

Fale och maken hade fixat en jätte mysig stuga till oss på gångavstånd, två meter till en sjö, så bättre kunde det inte bli! Kolla bara in dasset, det raraste jag sett!!

Vi hade en mycket trevlig dag där vi fick träffa de härliga fåren som de har på gården, hur fina som helst, därefter åt vi en toppen middag med jättegod efterätt.

Fale och Koftan hade så klart mycket att prata om och mest blev det prat om garn när Fale visade oss sina härliga garner som hon spunnit!

Tack Fale och L för besöket hos er och för er gästfrihet!

Har även fått en utmärkelse av Fale som jag så klart tackar så mycket för och skickar vidare ut i vida världen till alla ni goa människor som finns där!

Sådana som Fale och hennes familj!!!!

Resten av resan kommer vid nästa inlägg!

Kram Torprosen